AI i undervisningen

AI som stöd i undervisningen

AI i undervisningen kan underlätta planering och utvärdering.

Se AI som ett bollplank som aldrig blir trött, som alltid finns där Det bästa sättet att se fördelarna med AI är att utforska, leka och testa.

Lärare och rektorer måste inte använda AI, men de flesta behöver förstå hur det påverkar skolan.

Möjliga områden att använda AI är:

inspiration till lektioner
- Ge mig förslag på hur man kan få in samarbetsövningar i en lektion för årskurs 9 i hinduismen
hjälp att skapa textmaterial
- Hjälp mig att skriva en inbjudan till föräldramöte för [årskurs]. På mötet ska vi ta upp betyg, sammanhållning i klassen, nationella prov. [andra mötespunkter].
bollplank
- Hur kan jag strukturera den här texten så att den blir anpassad för ett arbete i [årskurs]. [Klistra in text/uppgift]
quizfrågor
- Skriv fem frågor om fotosyntesen för årskurs 7 med tre rimliga svarsalternativ, avsluta med facit.
hjälp med struktur och uppgifter
- Förenkla min uppgift om [klistra in uppgiften] så att den blir uppdelad i flera steg och blir enklare att förstå.

AI är inte perfekt, men den kan ge oss ett försprång i det kreativa arbetet, frigöra tid för att fokusera mer på eleverna.

Prompter

Klicka på “+” för att se hur ett AI svarar på de olika prompterna. I exemplen har vi använt Gemini.

Inspiration till lektioner

Prompt: Ge mig förslag på hur man kan få in samarbetsövningar i en lektion för årskurs 9 i hinduismen

Svar från Gemini:

Samarbetsövningar om hinduismen

1. Tematiska grupparbeten: Utforska de hinduiska gudarna

Mål: Eleverna får fördjupa sig i en specifik gudom och lära ut till sina kamrater.

Genomförande:

Dela in eleverna i grupper om 3-4 personer.
Tilldela varje grupp en hinduisk gudom att fokusera på (t.ex. Brahma, Vishnu, Shiva, Lakshmi, Saraswati, Ganesha).
Varje grupp ska forska om sin gudom:
- Vilka är gudomens viktigaste egenskaper och symboler?
- Vilka myter och berättelser associeras med gudomen?
- Vilken roll spelar gudomen i hinduismen?
- Hur dyrkas gudomen (om tillämpligt)?
Grupperna förbereder en kort presentation (5-7 minuter) för klassen. De kan använda visuella hjälpmedel som bilder, symboler eller till och med korta dramatiseringar.
Efter varje presentation kan klassen ställa frågor.

Material: Böcker om hinduismen, internetåtkomst, stora papper/blädderblock, färgpennor.

2. “Resan genom Indien”: En interaktiv upplevelse

Mål: Förstå hinduismens koppling till kultur, geografi och vardagsliv i Indien.

Genomförande:

Dela in klassen i grupper.
Skapa “stationer” runt om i klassrummet, där varje station representerar en aspekt av hinduismen eller Indien. Exempel på stationer:
- “Feststationen”: Eleverna får läsa om en hinduisk högtid (t.ex. Diwali eller Holi) och diskutera hur den firas. Kanske visa bilder eller en kort film.
- “Symbolstationen”: Visa bilder på olika hinduiska symboler (t.ex. Aum, lotusblomman, swastikan) och låt eleverna forska om deras betydelse.
- “Geografistationen”: En karta över Indien där eleverna markerar viktiga platser för hinduismen (t.ex. Varanasi, floden Ganges).
- “Kastsystemet/Vardagsliv-stationen”: Material som diskuterar kastsystemets historia och nutida påverkan, eller hur hinduismen kan manifestera sig i det dagliga livet.
Grupperna roterar mellan stationerna. Vid varje station finns instruktioner och uppgifter som de ska lösa tillsammans.
Avsluta med en gemensam diskussion om vad de lärt sig på sin “resa”.

Material: Bilder, kartor, texter, datorer/surfplattor, uppgiftsblad för varje station.

3. “Det hinduiska dilemma”: Etiska diskussioner

Mål: Applicera hinduismens värderingar på etiska frågeställningar.

Genomförande:

Förbered ett antal korta dilemmascenarier som knyter an till hinduismens etiska principer (t.ex. karma, dharma, ahimsa/icke-våld). Exempel:
- “En person har en svår uppgift framför sig som innebär att de måste ljuga för att lyckas, men lögn anses vara dåligt i hinduismen. Vad skulle vara det ‘rätta’ att göra utifrån hinduismens principer?”
- “En familj har det svårt ekonomiskt och funderar på att ta ett lån från en bank med hög ränta, vilket kan strida mot principen om att inte leva över sina tillgångar eller att ansamla dålig karma.”
- “En vän vill att du ska hjälpa till med något som du vet är fel. Hur väger du din dharma (plikt) mot vänskapen, utifrån ett hinduiskt perspektiv?”
Dela in eleverna i mindre grupper.
Varje grupp får ett dilemma och diskuterar hur de skulle agera utifrån hinduismens läror. De ska motivera sina val.
Efteråt presenterar grupperna sina dilemman och sina lösningar för klassen, följt av en gemensam diskussion.

Material: Utarbetade dilemmascenarier.

4. “Skapa ett tempel”: Symbolik och design

Mål: Förstå symboliken bakom hinduiska tempel och arkitektur.

Genomförande:

Visa bilder och förklara om olika typer av hinduiska tempel och deras symbolism (t.ex. mandalas, gopurams, gudabilder).
Dela in eleverna i grupper.
Varje grupp får i uppgift att designa sitt eget hinduiska tempel. De ska:
- Bestämma vilken/vilka gudomar templet ska vara tillägnat.
- Inkludera minst 3-5 hinduiska symboler och förklara deras betydelse i sitt tempel.
- Motivera sin design utifrån hinduismens principer eller gudomens egenskaper.
De kan rita, bygga en modell (med enkla material som kartong, lera) eller skapa en digital presentation.
Grupperna presenterar sedan sina tempel och förklarar sina val.

Material: Bilder/videor på tempel, ritmaterial, eventuellt enklare byggmaterial.

Tänk på:

Tydliga instruktioner: Se till att eleverna förstår uppgiften och vad som förväntas av dem.
Tidsramar: Ge realistiska tidsramar för varje övning.
Rollfördelning: Uppmuntra eleverna att fördela roller inom gruppen (t.ex. den som skriver, den som presenterar, den som håller tiden).
Sammanfattning: Avsluta alltid lektionen med en gemensam reflektion och sammanfattning av vad eleverna lärt sig.

Hoppas dessa förslag kan ge inspiration till din lektion! Lycka till!

Hjälp mig att skriva en inbjudan till föräldramöte för årskurs 9. På mötet ska vi ta upp betyg, sammanhållning i klassen, nationella prov.

Svar från Gemini:
Här är ett förslag på en inbjudan till föräldramöte för årskurs 9:

Inbjudan till föräldramöte för Årskurs 9

Hej alla föräldrar i årskurs 9,

Vi vill härmed bjuda in er till ett viktigt föräldramöte där vi kommer att diskutera aktuella och relevanta ämnen inför elevernas sista tid hos oss på grundskolan.

Datum: [Ange Datum, t.ex. Tisdagen den 15 oktober]

Tid: [Ange Tid, t.ex. kl. 17:30 – 19:00]

Plats: [Ange Plats, t.ex. Skolans matsal / Klassrum [ange klassrum]]

Under mötet kommer vi att fokusera på följande punkter:

Betyg och bedömning: Vi går igenom hur bedömningen i årskurs 9 fungerar, vad som påverkar betygen och hur ni som föräldrar kan stötta era barn i deras studier. Vi kommer även att prata om vikten av närvaro och aktivt deltagande.
Sammanhållning i klassen: En god klassmiljö är avgörande för trivsel och lärande. Vi vill diskutera hur vi tillsammans kan fortsätta att arbeta för en positiv och inkluderande sammanhållning i klassen, samt lyfta eventuella utmaningar och hur vi kan möta dem.
Nationella prov: Information om de nationella proven som eleverna ska genomföra under våren. Vi kommer att gå igenom provens syfte, upplägg och tidsplan, samt svara på era frågor kring detta.

Detta möte är ett utmärkt tillfälle att få information, ställa frågor och träffa oss lärare samt andra föräldrar. Er närvaro och ert engagemang är värdefullt för elevernas framgång och välmående.

För att underlätta planeringen, vänligen meddela om ni kan delta senast den [Ange Sista Svarsdatum] till [Ange E-postadress eller Telefonnummer till Kontaktperson, t.ex. klassläraren].

Vi ser fram emot att träffa er!

Med vänliga hälsningar,

[Ditt Namn/Klasslärarna för Årskurs 9]

[Skolans namn]

[Kontaktuppgifter vid frågor]

Hur kan jag strukturera den här texten så att den blir anpassad för ett arbete i [årskurs]. [Klistra in /ladda upp text/uppgift]

Prompt: Hur kan jag strukturera den här texten så att den blir anpassad för ett arbete i 7. https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/4898577626

Svar från Gemini:

Här är ett förslag på hur du kan strukturera informationen från kursplanen i hem- och konsumentkunskap till en uppgift anpassad för årskurs 7:

Uppgift: Att Planera och Tillaga En Måltid

Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Årskurs: 7

Tidsram: [Ange en lämplig tidsram, t.ex. 2-3 lektioner + hemarbete]

Bakgrund

I den här uppgiften kommer du att få möjlighet att planera, tillaga och reflektera över en måltid. Fokus ligger på att förstå hur maten påverkar oss, hur vi arbetar i köket på ett säkert och effektivt sätt, samt hur måltiden kan bidra till gemenskap och välmående.

Mål med uppgiften

När du är klar med uppgiften ska du kunna:

Planera en måltid med hänsyn till näringsbehov och hållbarhet.
Använda olika bak- och tillagningsmetoder på ett säkert sätt.
Använda köksredskap och teknisk utrustning funktionellt och säkert.
Förstå måltidens betydelse för hälsa, gemenskap och välbefinnande.

Uppgiften – Steg för steg

Steg 1: Planering av måltiden (enskilt eller i par)

Välj en måltid: Bestäm vilken måltid du ska planera (t.ex. frukost, lunch, middag eller ett mellanmål).
Måltidens syfte: Fundera över vem/vilka som ska äta måltiden. Är det en enkel vardagsrätt, något festligare, eller kanske anpassat för någon med särskilda behov (t.ex. vegetarian, allergiker)?
Näring & Energi: Välj ut ingredienser som ger bra näring och energi. Använd kunskaper om tallriksmodellen eller liknande principer.
Hållbarhet: Hur kan du tänka hållbart när du väljer råvaror och planerar din måltid? (t.ex. säsongsbaserat, minska matsvinn).
Recept & Metod: Hitta ett recept eller skapa ett eget. Beskriv vilka tillagningsmetoder du kommer att använda (t.ex. koka, steka, baka, ugnsbaka). Motivera varför du valt just dessa metoder.
Inköpslista: Gör en inköpslista över alla ingredienser du behöver.
Arbetsplan: Skriv en detaljerad arbetsplan för hur du ska tillaga måltiden. Tänk på ordningen: Vad ska göras först, sedan, sist? Hur kan du arbeta effektivt och säkert?

Steg 2: Tillagning av måltiden (praktiskt i köket)

Genomför din plan i köket. Följ din arbetsplan noggrant.
Tänk på god hygien och säkerhet när du hanterar livsmedel och köksredskap.
Använd utrustningen på rätt sätt.
Fokusera på att måltiden ser inbjudande ut.

Steg 3: Reflektion och presentation (enskilt)

Efter att du har tillagat och eventuellt smakat på din måltid, reflektera över följande punkter:

Resultat: Blev måltiden som du tänkt dig? Vad gick bra, vad var svårare?
Näring och energi: Levererade måltiden det näringsinnehåll du tänkt? Motivera.
Tillagningsmetoder: Fungerade de valda metoderna väl? Varför/varför inte?
Arbetsprocess: Hur var din arbetsplan? Vad kan du förbättra nästa gång för att bli mer effektiv och säker?
Måltidens betydelse: Hur bidrog måltiden du skapade till gemenskap eller välmående? Varför är måltider viktiga?
Lärdomar: Vad har du lärt dig av den här uppgiften?

Du ska presentera din plan, process och reflektion i form av en [välj format, t.ex. en kort rapport, en digital presentation (t.ex. PowerPoint/Google Presentationer) eller en affisch]. Inkludera bilder från din tillagning om möjligt!

Bedömning

Din förmåga att:

Planera en näringsrik och hållbar måltid.
Tillämpa olika tillagningsmetoder och använda utrustning säkert och effektivt.
Reflektera över måltidens betydelse och ditt eget arbete.
Presentera ditt arbete på ett tydligt sätt.

Denna struktur tar upp de viktigaste delarna från kursplanen och omvandlar dem till konkreta steg som eleverna kan följa i en uppgift. Den uppmuntrar till både praktiskt arbete och reflektion.

Skriv fem quizfrågor om fotosyntesen för årskurs 7 utifrån [begrepp], tre rimliga svarsalternativ avsluta med facit.

Prompt: Skriv fem quizfrågor om fotosyntesen för årskurs 7 utifrån begreppen klorfofyll, koldioxid, glukos, klyvöppningar, kloroplaster, stroma, cellandning, tre rimliga svarsalternativ avsluta med facit.

Svar från Gemin:
Här är fem quizfrågor om fotosyntesen, anpassade för årskurs 7, med tre svarsalternativ och ett facit:

Quiz om Fotosyntesen

Vilken del av växten är det som ger den dess gröna färg och fångar in solenergi?
a) Glukos
b) Klorofyll
c) Klyvöppningar
Vilken gas tar växten upp från luften för att kunna utföra fotosyntesen?
a) Syre
b) Vattenånga
c) Koldioxid
Vad heter den sockerart som växten tillverkar under fotosyntesen, som fungerar som dess energi?
a) Stärkelse
b) Glukos
c) Cellulosa
Var i växtcellen sker fotosyntesen?
a) I cellkärnan
b) I kloroplasterna
c) I vakuolen
Vad kallas processen när växten, liksom människor och djur, förbränner glukos för att få energi?
a) Fotosyntes
b) Cellandning
c) Förruttnelse

Facit

b) Klorofyll
c) Koldioxid
b) Glukos
b) I kloroplasterna
b) Cellandning

Förenkla min uppgift om [ämne] i flera steg

Prompt: förenkla uppgiften så att den blir lättare att förstå, gör den i flera steg Förenkla min uppgift om [klistrar in uppgiften om magnetism] så att den blir uppdelad i flera steg och blir enklare att förstå.

Svar från Gemini:

Låt oss göra din induktionslaboration supertydlig och enkel att följa, steg för steg!

Laboration: Skapa din egen el med magnetism!

Har du någonsin undrat hur elektricitet kan skapas med hjälp av magneter? I den här laborationen ska vi undersöka just det! Vi kommer att skapa små mängder elektricitet, och det kallas induktion.

Ämnen vi kopplar ihop: Magnetism, ström och energi.

Tid: Cirka 40 minuter.

Säkerhet: Det är väldigt liten risk med den här laborationen. Tänk bara på att magneter kan störa datorer och annan elektronik, så håll dem borta från datorer under tiden.

Det här behöver ni:

Spole med 300 varv: En koppartråd som är lindad 300 gånger.
Spole med 600 varv: En koppartråd som är lindad 600 gånger (alltså dubbelt så många varv).
Stavmagnet: En vanlig magnet med en röd och en vit ände.
Voltmeter: En mätare som visar om det blir någon ström, och hur mycket.
Två kablar: För att koppla ihop spolen med voltmetern.

Så här gör ni – steg för steg:

Del 1: Spolen med 300 varv

Koppla ihop: Ta spolen med 300 varv och koppla fast de två kablarna mellan spolen och voltmetern.
Magneten in (vit ände): Ta stavmagneten. För in den vita änden snabbt ner i spolen. Titta noga på voltmetern precis när du gör det. Skriv ner vad den visar!
Magneten ut (vit ände): Dra nu snabbt ut den vita änden av magneten ur spolen. Titta igen på voltmetern. Visar den plus (+) eller minus (-)? Anteckna det!
Magneten in (röd ände): Vänd på magneten så att den röda änden pekar neråt. För in den snabbt i spolen. Vad visar voltmetern nu? Anteckna!
Magneten ut (röd ände): Dra snabbt ut den röda änden ur spolen. Titta på voltmetern igen, plus (+) eller minus (-)? Anteckna!

Del 2: Spolen med 600 varv

Byt spole: Koppla bort spolen med 300 varv och koppla istället in spolen med 600 varv till voltmetern.
Gör om allt: Gör om steg 2, 3, 4 och 5 med den här nya spolen. Anteckna alla dina resultat noga!

Del 3: Samla dina resultat

Gör en tabell: Rita en tabell där du skriver in alla dina mätresultat. Det blir lättare att jämföra då!

Fundera och diskutera:

När ni har gjort klart laborationen, prata om dessa frågor i gruppen:

Hur kom det sig att det blev ström när ni rörde magneten i spolen? Vad är det som händer tror ni?
Märkte ni någon skillnad när ni bytte från spolen med 300 varv till den med 600 varv? Varför blev det så tror ni?
Varför ändrade strömmen riktning (plus eller minus) när ni vände på magneten eller när ni drog ut/in den?

Lär dig mer om induktion:

För att bli riktigt smarta på det här, försök att ta reda på mer om följande:

Vad är induktion? Förklara med egna ord vad det betyder när man säger att något “induceras”.
Hur fungerar en generator? Kan ni förstå hur en stor generator i ett kraftverk använder samma princip som ni undersökte idag för att skapa el till våra hem?
Var i samhället används induktion? Ge exempel på saker runt omkring oss som fungerar tack vare induktion.